hurtsoul

Jag fick precis ett sms från min chef som undrade om jag kommer tillbaka till jobbet i oktober.
Paniken och stressen över att vara jagad av mitt jobb är olidligt. Jag är sjukskriven. Jag har inte förmågan att ta beslut, jag har verkligen inte förmågan att ta beslut om jag orkar börja jobba när det faktiskt är 2 veckor kvar tills dess. Jag Önskar av allt i världen att jag orkar. Jag önskar av allt i världen att jag kunde ta beslut.
Jag kommer nog gå tillbaka till jobbet i oktober. Inte för att jag mår bättre. Bara för att slippa vara jagad av otillräcklighet, och besvikelse från min arbetsplats.

Punkt 2 i detta inlägget. Min teurapeut släppte bomben om att det skulle vara "bättre" för mig att prata med en annan mer utbildad psykolog om mina problem.
Och för mig med min diagnos Borderline är det som att någon dör.
Seperation är något jag inte klarar av! I min hjärna är det sorg som lamslår mina nerver och gör mig till ett vrak.
Så just nu vet jag inte om jag orkar med att byta. jag har funderingar på att bryta med psykiatin för att inte behöva uppleva dessa situationer.