hurtsoul

Nu befinner jag fortfarande i Barcelona. Min sista kväll. Gråter. Tom i själen.
Mycket har hänt och mycket kommer att förändrats.
Jag har inte skrivit på ett tag pga att jag har mått som en princessa under 2 månaders tid ungefär. Jag har hittat kärleken.
Jag trodde jag redan hade hittat den, men det verkar som jag har misstagit mig.
A har fått mig att känna mig som en tonåring igen.
Jag vill inte gå in på detaljer. Men känner verkligen att han är sänd från ovan.
Men samtidigt som änglarna levererar goda ting så följer även djävulens makt med.
Separation, lägenhetstjaffs, långvarig frånvaro från en man jag varit som klistrad till i 2 månader, men jobbigast av allt är att jag kommer göra personen som älskar mej så ledsen.
Men jag kan inte leva i kontrollbehovets klor längre. jag måste slita mig loss.
jag är ju bara 25 år och lever redan som min mormor och morfar gör.
Nått måste hända. saker kommer att bli tuffa och slitsamma. men jag vet att det finns två eller 3 personer i mitt hjärta som finns där för mig om det blir ledsna stunder. Eller finns ni för mig?

Känner nu bara en tomhet efter mannen som vände mit hjärta ut och in.

Jag har börjat tro på naturvetenskapen. Det är kemikalier som regerar runt våra kroppar, i våra huvuden, i våra kroppar. Det finns inte någon Gud som regerar över våra känslor. Det är kemikaliska föreningar av olika slag.

Men ändå så ber jag till Gud att den här ängelen jag träffat finns kvar när jag löst upp det stora problöematiska nystanet i mitt liv. Dvs lägenhet, seperation och framför allt min egen depression. jag måste ränsa ut de onda smittade kemikalierna och byta ut dem mot nya och lite mer interligenta celler.

Det finns förtvivlan just nu, men också hopp om ett bättre liv.