blickarna bränner

När jag sitter på tunnelbanan bränner människors blickar. Det ser min smutsiga själ igenom porerna. Jag lägger på ännu ett lager foundation så de inte kan se så allt av mitt inre.
Blickarna, viskningarna gör mig till en apa i bur bokstavligen.
Jag har slutat tro på Gud. Jag har slutat tro på godheten. Jag har slutat tro på mänskligheten.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0