Sms tillbaka
Kvällen igår var nog den värsta jag någonsin upplevt på länge. Gråten tog över min kropp till fullo. Skakade, grät hejdlöst.
Ringde Lina och Johan. blev inte bättre.
Tankarna svävade. Nu orkar jag inte hålla mej levande längre.
Skickade sms.et till Ylva. Tänkte. fan! varför gjorde jag det?!
Efter 2 timmars hejdlöst gråtande vaknade jag på vardagsrumsgolvet. hade fått 1 sms. Från Ylva:
Ylvas sms 22.02: Jag släpper inte dej förrän vi är färdiga och du har kol på det du behöver ha koll på, för att ta hand om dej själv och ditt liv. behöver du längre tid så gör du. det får vi se då /Ylva
Lättnade infann sig.... men kännde förtfararnd en viss panik över att de krävs så lite för att jags ka tappa kontrollen över mitt inre. Över mej själv. Pillren i skåpet radades upp framför mej och jag ville svälja dem. Tankarna malde. Sängen skavde hur jag än låg. Ungen i mej skrek. har inte ätit sen lunch. ingen aptit....
Sms 2 från Ylva 22:37: hej igen. jag vill bara tillägga att jag inte ser att vi ens är halvvägs ännu. Vi har mycket kvar att arbeta med. jag tror jag uttryckte mej slarvigt. Är verkligen ledsen för det. Det var inte meningen att skrämma dej. vad tänker du nu? / Ylva
tårarna började falla igen. Hon bryr sej!
Ringde Lina och Johan. blev inte bättre.
Tankarna svävade. Nu orkar jag inte hålla mej levande längre.
Skickade sms.et till Ylva. Tänkte. fan! varför gjorde jag det?!
Efter 2 timmars hejdlöst gråtande vaknade jag på vardagsrumsgolvet. hade fått 1 sms. Från Ylva:
Ylvas sms 22.02: Jag släpper inte dej förrän vi är färdiga och du har kol på det du behöver ha koll på, för att ta hand om dej själv och ditt liv. behöver du längre tid så gör du. det får vi se då /Ylva
Lättnade infann sig.... men kännde förtfararnd en viss panik över att de krävs så lite för att jags ka tappa kontrollen över mitt inre. Över mej själv. Pillren i skåpet radades upp framför mej och jag ville svälja dem. Tankarna malde. Sängen skavde hur jag än låg. Ungen i mej skrek. har inte ätit sen lunch. ingen aptit....
Sms 2 från Ylva 22:37: hej igen. jag vill bara tillägga att jag inte ser att vi ens är halvvägs ännu. Vi har mycket kvar att arbeta med. jag tror jag uttryckte mej slarvigt. Är verkligen ledsen för det. Det var inte meningen att skrämma dej. vad tänker du nu? / Ylva
tårarna började falla igen. Hon bryr sej!
Kommentarer
Trackback
